Publicerad i Svensk Framtid, Oktobber 2013<\/p>\n
Diverse organisationer i v\u00e5rt land \u00f6nskar idag aktivt begr\u00e4nsa den humanit\u00e4ra invandringen till Finland samt r\u00e4tten f\u00f6r m\u00e4nniskor fr\u00e5n andra kulturer att delta i uppbyggandet av v\u00e5rt samh\u00e4lle. Deras \u00e5sikter motiveras \u00e4n med ekonomiska, \u00e4n med n\u00e4ringslivspolitiska argument. Ibland talar man t.o.m. om att motverka brottslighet, d\u00e5 invandrare i huvudsak p\u00e5st\u00e5s komma till Finland f\u00f6r att utf\u00f6ra brott. Quod (non) erat demonstrandum.<\/p>\n
Genom tiderna har man definierat rasism p\u00e5 olika s\u00e4tt. Orsaken till m\u00e5ngfalden i definitionerna \u00e4r att rasism som ett historiskt fenomen har \u00e4ndrats med det internationella, samh\u00e4lleliga och politiska l\u00e4get. Begreppet har ocks\u00e5 p\u00e5verkats av utvecklingar i vetenskap och v\u00e4rldsbild, samt den antirasistiska kritik man tvingats anpassa sig efter.<\/p>\n
Undertecknad fick nyligen en del kritisk feedback efter att ha f\u00f6rundrat sig \u00f6ver de rasistiska undertoner som en del mediasynliga instanser p\u00e5 sistone visat tecken p\u00e5. Fr\u00e4mst uttrycktes oro f\u00f6r att diverse -ismer idag anv\u00e4nds alltf\u00f6r fritt.<\/p>\n
F\u00f6r att f\u00f6rklara min st\u00e5ndpunkt f\u00f6ljer h\u00e4r tre definitioner p\u00e5 begreppet rasism.<\/p>\n
Historiker Aira Kemil\u00e4inen definierar rasism som uppdelandet av m\u00e4nskligheten i olika raser, som antas vara olika och olika v\u00e4rda. V\u00e4rdet tilldelas d\u00e5 via fysisk sk\u00f6nhet, kroppsstyrka, intelligens och de diverse egenskaper som respektive tidsperiod uppskattar, s\u00e5som konstn\u00e4rliga talanger, kunskap eller h\u00f6g moral.<\/p>\n
Id\u00e9historiker Hertha Hanson konstaterar i sin bok Alkemi, romantik och rasvetenskap att rasism \u00e4r teorin om att m\u00e4nskligheten kan uppdelas i mer eller mindre tydligt olika raser, och att dessa raser skiljer sig fysiskt eller psykiskt fr\u00e5n varandra. En rasist anser att dessa skiljaktigheter baserar sig p\u00e5 genetiska egenskaper som \u00f6verf\u00f6rs fr\u00e5n generation till generation, samt att dessa skiljaktigheter ber\u00e4ttigar en v\u00e4rdehierarki.<\/p>\n
Den bulgarisk-franska forskaren Tzvetan Todorov tar i sin bok On Human Diversity upp begreppet rasialism, eller ideologisk rasism. En rasialist n\u00f6jer sig inte med att tala om att raserna skiljer sig fr\u00e5n varandra, utan tror ocks\u00e5 p\u00e5 att en viss ras \u00e4r \u00f6verl\u00e4gsen de andra. Detta koncept av en entydig och unik v\u00e4rdehierarki \u00e4r f\u00f6rbryllande, d\u00e5 samma person v\u00e4grar medge att m\u00e4nskligheten \u00e4r enhetlig.<\/p>\n
Po\u00e4ngen \u00e4r att d\u00e5 syftet, \u00e5sikten, eller undertonen \u00e4r att alla m\u00e4nniskor inte \u00e4r lika v\u00e4rda, handlar det om rasism – oavsett om man v\u00e4ljer att kalla det f\u00f6r invandrarkritik, nationalism eller fritt spr\u00e5kval.<\/p>\n
Visst kan det k\u00e4nnas skr\u00e4mmande att tr\u00e4ffa n\u00e5gon som ser annorlunda ut. Samtidigt \u00e4r det ocks\u00e5 l\u00e4tt att skylla p\u00e5 redan utsatta grupper n\u00e4r man sj\u00e4lv upplever sig ha det sv\u00e5rt. Det \u00e4r oftast oprocesserat illam\u00e5ende som leder till att man uppf\u00f6r sig nedl\u00e5tande mot andra.<\/p>\n
Att skolor f\u00f6r att motverka detta illam\u00e5ende g\u00e5tt inf\u00f6r nolltolerans till mobbning betyder inte att mobbning inte sker, lika lite som faktumet att en organisations linje \u00e4r nolltolerans till rasism betyder att rasism inte f\u00f6rekommer. <\/p>\n
Ibland smyger det t.o.m. in i m\u00e5lprogrammet.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Publicerad i Svensk Framtid, Oktobber 2013 Diverse organisationer i v\u00e5rt land \u00f6nskar idag aktivt begr\u00e4nsa den humanit\u00e4ra invandringen till Finland samt r\u00e4tten f\u00f6r m\u00e4nniskor fr\u00e5n andra kulturer att delta i uppbyggandet av v\u00e5rt samh\u00e4lle. Deras \u00e5sikter motiveras \u00e4n med ekonomiska, \u00e4n med n\u00e4ringslivspolitiska argument. Ibland talar man t.o.m. om att motverka brottslighet, d\u00e5 invandrare i […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-310","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ei-kategoriaa"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/mannfolk.fi\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/310","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/mannfolk.fi\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/mannfolk.fi\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/mannfolk.fi\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/mannfolk.fi\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=310"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/mannfolk.fi\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/310\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":311,"href":"https:\/\/mannfolk.fi\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/310\/revisions\/311"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/mannfolk.fi\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=310"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/mannfolk.fi\/en\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=310"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/mannfolk.fi\/en\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=310"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}