Publicerad i Svensk Framtid, April 2013
Vi finländare beskylls ofta för att inte vara företagsamma, för att vår kultur inte omfamnar den s.k.
entreprenörskapsandan, och för att vi helt enkelt inte vågar ta risker. Då vet ju vem som helst som
besökt Österbotten att detta inte stämmer. Samtidigt kan det dock konstateras att vi finländare är
bra på att föreslå för andra att de ska bli egenföretagare, medan vi själva (liksom undertecknad)
väljer stabilitet och säkerhet framom risktagande. Man säger sig uppskatta företagare, men vågar
inte själv ge sig in på den linjen. Förståeligt, måhända, med tanke på att det inte alltid varit enkelt att
vara egenföretagare i Finland.
Regeringens rambudgetria i mitten av mars kom dock med ett antal utmärkta beslut för de finländska
företagens och företagarnas framtid. Till exempel torde beskattningen av dividenderna leda till att
det är lönsammare att investera i företag och utveckla deras verksamhet, vilket ökar behovet av
anställda, vilket i sin tur ökar sysselsättningen i landet. Även om åtgärderna först och främst främjar
redan etablerade företag, är det en tydlig signal från regeringen att man i Finland uppskattar
företagsamhet överlag, och specifikt små och medelstora företag.
Den sänkta samfundsskatten förbättrar också Finlands internationella konkurrenskraft, då det inte
längre är lönsammare för finländska företag att ha sina huvudsäten i Sverige eller Estland. Samtidigt
uteblev den fruktade momshöjningen som skulle ha gått hårt åt just små och medelstora företag.
Det mest akuta hindret för företagsamhet i Finland har länge varit problematiken med att få
finansiering till både nya och etablerade små och medelstora företag. Den globala finanskrisen
kopplad med lärdomarna från 90-talets lågkonjunktur gör att de finländska bankerna fortfarande
undviker risker in i det sista, vilket har gjort det så gott som omöjligt för företag att beviljas banklån.
Även detta problem tog regeringen ställning till genom att öka anslagen för både Tekes och
Teollisuussijoitus , så att företag som behöver kapital ska få det.
Ändå borde det inte vara staten och dess investeringsinstanser som står för risken. Investeringarna
borde komma från privatpersoner, och – framför allt – från utlandet. Även om statsfinanserna inte
bara är en statisk kaka som kan delas upp på ett visst sätt, vore det nu läge för att ta till åtgärder som
lockar ytterligare investerare till finländska företag. Åtgärder som regressiv beskattning på
investeringar eller skattefrihet för nya företags första investeringar är utmärkta exempel.
Medan vi väntar på dem kan vi konstatera att finska staten idag uppskattar företagsamhet, och att
diverse instanser stöder små och medelstora företags strävan till att sysselsätta vår befolkning.
Premisserna finns, nu är det upp till oss att sluta vara konsumenter och bli producenter istället.
Våga ta risken att starta eget, nu har du bättre möjligheter än någonsin att lyckas!