Publicerad i Svensk Framtid, Oktobber 2013
Diverse organisationer i vårt land önskar idag aktivt begränsa den humanitära invandringen till Finland samt rätten för människor från andra kulturer att delta i uppbyggandet av vårt samhälle. Deras åsikter motiveras än med ekonomiska, än med näringslivspolitiska argument. Ibland talar man t.o.m. om att motverka brottslighet, då invandrare i huvudsak påstås komma till Finland för att utföra brott. Quod (non) erat demonstrandum.
Genom tiderna har man definierat rasism på olika sätt. Orsaken till mångfalden i definitionerna är att rasism som ett historiskt fenomen har ändrats med det internationella, samhälleliga och politiska läget. Begreppet har också påverkats av utvecklingar i vetenskap och världsbild, samt den antirasistiska kritik man tvingats anpassa sig efter.
Undertecknad fick nyligen en del kritisk feedback efter att ha förundrat sig över de rasistiska undertoner som en del mediasynliga instanser på sistone visat tecken på. Främst uttrycktes oro för att diverse -ismer idag används alltför fritt.
För att förklara min ståndpunkt följer här tre definitioner på begreppet rasism.
Historiker Aira Kemiläinen definierar rasism som uppdelandet av mänskligheten i olika raser, som antas vara olika och olika värda. Värdet tilldelas då via fysisk skönhet, kroppsstyrka, intelligens och de diverse egenskaper som respektive tidsperiod uppskattar, såsom konstnärliga talanger, kunskap eller hög moral.
Idéhistoriker Hertha Hanson konstaterar i sin bok Alkemi, romantik och rasvetenskap att rasism är teorin om att mänskligheten kan uppdelas i mer eller mindre tydligt olika raser, och att dessa raser skiljer sig fysiskt eller psykiskt från varandra. En rasist anser att dessa skiljaktigheter baserar sig på genetiska egenskaper som överförs från generation till generation, samt att dessa skiljaktigheter berättigar en värdehierarki.
Den bulgarisk-franska forskaren Tzvetan Todorov tar i sin bok On Human Diversity upp begreppet rasialism, eller ideologisk rasism. En rasialist nöjer sig inte med att tala om att raserna skiljer sig från varandra, utan tror också på att en viss ras är överlägsen de andra. Detta koncept av en entydig och unik värdehierarki är förbryllande, då samma person vägrar medge att mänskligheten är enhetlig.
Poängen är att då syftet, åsikten, eller undertonen är att alla människor inte är lika värda, handlar det om rasism – oavsett om man väljer att kalla det för invandrarkritik, nationalism eller fritt språkval.
Visst kan det kännas skrämmande att träffa någon som ser annorlunda ut. Samtidigt är det också lätt att skylla på redan utsatta grupper när man själv upplever sig ha det svårt. Det är oftast oprocesserat illamående som leder till att man uppför sig nedlåtande mot andra.
Att skolor för att motverka detta illamående gått inför nolltolerans till mobbning betyder inte att mobbning inte sker, lika lite som faktumet att en organisations linje är nolltolerans till rasism betyder att rasism inte förekommer.
Ibland smyger det t.o.m. in i målprogrammet.